EU:s ekonomi k\u00e4nnetecknas av ett betydande uppskalningsgap, det vill s\u00e4ga skillnaden mellan hur m\u00e5nga startups som etableras och hur m\u00e5nga som lyckas v\u00e4xa till globala scaleups. Trots att EU varje \u00e5r f\u00e5r n\u00e4stan lika m\u00e5nga nya f\u00f6retag som USA, attraherar europeiska scaleups i genomsnitt bara h\u00e4lften s\u00e5 mycket kapital som sina amerikanska motsvarigheter tio \u00e5r efter grundandet. Deras aff\u00e4rsvolymer \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4gre, och EU har endast 10\u201315 procent s\u00e5 m\u00e5nga bolag i de h\u00f6gsta v\u00e4rderingsintervallen. Denna begr\u00e4nsade f\u00f6rm\u00e5ga att skala upp beror p\u00e5 fragmenterade kapitalmarknader, brist p\u00e5 tillv\u00e4xtkapital och en otillr\u00e4cklig finansiell infrastruktur f\u00f6r f\u00f6retag i expansionsfasen. <\/p>\n\n\n\n
Scaleups beh\u00f6ver ofta en kombination av eget kapital, l\u00e5n och hybridinstrument, men det europeiska ekosystemet \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt utvecklat f\u00f6r att m\u00f6ta dessa behov. Ett undantag finns inom gr\u00f6na uppskalningsbolag, d\u00e4r gapet \u00e4r mindre tack vare tydliga m\u00e5l, offentliga investeringar och politiskt st\u00f6d. N\u00e4stan h\u00e4lften av Europas snabbv\u00e4xande gr\u00f6na teknikf\u00f6retag fick offentlig finansiering 2023, j\u00e4mf\u00f6rt med drygt en fj\u00e4rdedel i USA, vilket visar att politiska satsningar kan g\u00f6ra skillnad. <\/p>\n\n\n\n
Sverige har en god kapitaltillg\u00e5ng i relation till landets storlek, men \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r uppskalningsgapet tydligt. Svenska scaleups n\u00e5r i genomsnitt endast drygt 40 procent av det kapital som motsvarande f\u00f6retag i San Francisco har attraherat efter tio \u00e5r. Det inneb\u00e4r att svenska f\u00f6retag, trots goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar, ofta st\u00f6ter p\u00e5 hinder i expansionsfasen och riskerar att s\u00f6ka kapital utanf\u00f6r Europa. F\u00f6r att minska gapet beh\u00f6vs l\u00f6sningar som mobiliserar mer privat kapital, samt en diskussion om vilken roll staten kan och b\u00f6r spela. <\/p>\n\n\n\n
Som underlag f\u00f6r en s\u00e5dan diskussion har insikter fr\u00e5n sex andra l\u00e4nder samlats in och analyserats. Totalt omfattar studien fjorton offentliga instrument i Danmark, Estland, Nederl\u00e4nderna, Frankrike, Kanada och Storbritannien. L\u00e4nderna valdes ut eftersom de lyckats attrahera stora volymer tillv\u00e4xtkapital, och instrumenten eftersom de syftar till att st\u00e4rka tillg\u00e5ngen till riskvillig och l\u00e5ngsiktig privat finansiering f\u00f6r gr\u00f6na uppskalningsbolag inom industrin. <\/p>\n\n\n\n
Analysen av de utvalda instrumenten visar att andra l\u00e4nders satsningar i h\u00f6g grad utformats f\u00f6r att hantera marknadsmisslyckanden. H\u00f6ga kapitalkostnader, teknologisk risk, l\u00e5ng \u00e5terbetalningstid och fragmenterade marknader lyfts fram som centrala hinder, s\u00e4rskilt f\u00f6r gr\u00f6na tekniker och strategiska industrisektorer. Instrumenten syftar fr\u00e4mst till att mobilisera privat kapital, dela risker, st\u00e4rka industriell kapacitet och skapa jobb.<\/p>\n","protected":false},"template":"","solution":[],"sector":[],"class_list":["post-62733","report","type-report","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n