Så mobiliseras privat kapital till gröna uppskalningsbolag
Publiceringsdatum: 13 oktober 2025 | Språk: SV
Sverige har ett betydande uppskalningsgap
EU:s ekonomi kännetecknas av ett betydande uppskalningsgap, det vill säga skillnaden mellan hur många startups som etableras och hur många som lyckas växa till globala scaleups. Trots att EU varje år får nästan lika många nya företag som USA, attraherar europeiska scaleups i genomsnitt bara hälften så mycket kapital som sina amerikanska motsvarigheter tio år efter grundandet. Deras affärsvolymer är också lägre, och EU har endast 10–15 procent så många bolag i de högsta värderingsintervallen. Denna begränsade förmåga att skala upp beror på fragmenterade kapitalmarknader, brist på tillväxtkapital och en otillräcklig finansiell infrastruktur för företag i expansionsfasen.
Scaleups behöver ofta en kombination av eget kapital, lån och hybridinstrument, men det europeiska ekosystemet är inte tillräckligt utvecklat för att möta dessa behov. Ett undantag finns inom gröna uppskalningsbolag, där gapet är mindre tack vare tydliga mål, offentliga investeringar och politiskt stöd. Nästan hälften av Europas snabbväxande gröna teknikföretag fick offentlig finansiering 2023, jämfört med drygt en fjärdedel i USA, vilket visar att politiska satsningar kan göra skillnad.
Sverige har en god kapitaltillgång i relation till landets storlek, men även här är uppskalningsgapet tydligt. Svenska scaleups når i genomsnitt endast drygt 40 procent av det kapital som motsvarande företag i San Francisco har attraherat efter tio år. Det innebär att svenska företag, trots goda förutsättningar, ofta stöter på hinder i expansionsfasen och riskerar att söka kapital utanför Europa. För att minska gapet behövs lösningar som mobiliserar mer privat kapital, samt en diskussion om vilken roll staten kan och bör spela.
Som underlag för en sådan diskussion har insikter från sex andra länder samlats in och analyserats. Totalt omfattar studien fjorton offentliga instrument i Danmark, Estland, Nederländerna, Frankrike, Kanada och Storbritannien. Länderna valdes ut eftersom de lyckats attrahera stora volymer tillväxtkapital, och instrumenten eftersom de syftar till att stärka tillgången till riskvillig och långsiktig privat finansiering för gröna uppskalningsbolag inom industrin.
Lärdomar från andra länder
Analysen av de utvalda instrumenten visar att andra länders satsningar i hög grad utformats för att hantera marknadsmisslyckanden. Höga kapitalkostnader, teknologisk risk, lång återbetalningstid och fragmenterade marknader lyfts fram som centrala hinder, särskilt för gröna tekniker och strategiska industrisektorer. Instrumenten syftar främst till att mobilisera privat kapital, dela risker, stärka industriell kapacitet och skapa jobb.
